Omnåttskabrinnakrävsdeteld

Jag vet inte vad som är upp eller ner just nu. Jag förstår ingenting och jag vet ännu mindre. Jag skulle vilja gå och lägga mig och sova i hundra år, får jag det? Eller en andra chans? En chans att göra något rätt för en gångs skull, att våga. Men det funkar inte så, eller hur? Man har en chans att leva och tiden som gått är försvunnen för alltid. Sekunderna tickar iväg och kommer aldrig mer att komma tillbaka. Tick. Tack. Tick. Tack.

Tack.

Tack?

Tack för vadå? Det finns ingenting att tacka för. Inte ett skit.







If I could turn back time...